Throughout history

Såg precis en film som heter Vägen. Pappa tyckte: Oscarsvarning. Mamma tyckte: Skitdålig. Jag tyckte: Hur i hela fridens namn kan man göra en sådan film?! Jag satt och grät genom halva filmen. Och jag överdriver inte ett dugg. Halva filmen! Antingen är jag extremt överdrivet känslig av mej eller så är jag extremt överkänslig av mej. Den hamnar till och med på topp 5 över de filmer jag gråtit mest till. Frågan är om den inte slår Åter till Cold Mountain. Och Titanic. Isåfall är det riktigt illa.
Men filmen var riktigt illa. Den allra hemskaste av framtidsversioner. Dessutom handlade det om en man och hans son, som inte var mer än tio år. Sonen var antagligen det största skälet till mitt sammanbrott. Men gosh. Den filmen var bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0