Watching the world in your eyes

Nu är det inte långt kvar till lov. Två veckor. Två veckor av gåupptidigt. Det borde jag klara.
Jag känner att jag skjuter upp det här med att återställa min dator. Tänk om jag sönder allt? Den kanske exploderar eller börjar brinna eller fräsa eller så kanske den börjar skjuta fyverkerier eller något. Mest troligt faktiskt. Detta är ju lite skälet till att jag gillar att läsa böcker. Finns liksom ingen risk att något ska börja tjuta och gå sönder av vatten som jag ganska ofta har en tendens att spilla ut. Jag borde till exempel bannlysas från varenda elektronikaffär i Sverige. Enligt mej. Jag är en risk för andra, helt enkelt.
Nu ska jag gömma mej under en massa kuddar långt ifrån denna dator för att inte orsaka atombombeffekter.


In the crush of the dark

Högst 12 dagar till sportlov. HÖGST 12 dagar.
Åh. Just nu känner jag väldigt mycket för att hitta en massa supermegabra musik och lyssna sönder den. Men jag får nog helt enkelt nöja mej med att lyssna sönder lite mindre bra redan lite halvt sönderlyssnad musik istället. Som komplement kan jag ju sitta och avundas vissa personer som är i Thailand och ska stanna där i typ åtta veckor. Livet är inte rättvist det minsta.


Don't let the colors scare you

Idag börjar mitt nyttiga liv. Sådetså! (Okej, kanske lite sent. Skulle egentligen börjat vid nyår, men det gick helt enkelt inte. Får helt enkelt bli nu istället.) Hittills har det gått förvånansvärt bra om jag får säga det själv. Gjorde tillochmed en smoothie imorse. Kanske inte den nyttigaste smoothien i världshistorien, men det var faktiskt blåbär i.
Sen kollade jag på skidor. Det är en sport. Även om jag inte utförde den själv är det en sport, och jag deltog genom att titta på den. Det är iallafall något. Och senare ska jag springa uppför trappan och hämta kläder och hoppa in i duschen. Riktigt atletiskt!
Okej, detta börjar bli deprimerande. Jag ska nog lägga av nu.


In the maze of the imagination

Känner att jag pluggar hela tiden. Fast ändå inte. För djupt? För konstigt? Ehh..
Längtar efter sommaren så sjukligt. Efter värme, efter lov. Snälla någon, ge mej sommar. Nu.






On the edge of forever

Ger upp pluggandet för idag, och gör mej iordning de sista för att dra mej iväg på tjejkväll. Eller, pluggande och pluggande. Jag har åstadkommit så mycket som att jag har läst 40 sidor i Axel von Fersen och skrivit en halv sida på engelskarecensionen. Hade förväntat mej minst en och en halv, men så går det när man helt och hållet saknar fantasi.
Äh. Nu lämnar jag det bakom mej och går ifrån datorn för att inte missa tåget på grund av min optimistiska tidsuppfattning.


These scars of mine makes wounded rhymes tonight

Har på något sätt kollat på tre avsnitt av OC, samtidigt som jag absolut inte fått skivet en mening på min engelskarecension trots att jag har pluggat i otaliga timmar. Detta går inte ihop. Ännu bättre är det ju nu att jag ägnar tid åt att fundera ut hur det gick till istället för att faktiskt göra engelskan. Smart.
Fast antagligen kommer det aldrig hända ändå. Jag kommer antagligen vara så dum nu att jag hittar första avsnittet av One Tree Hill och därmed blir helt beroende av det. Bättre upp att jag sitter och tänker på det.
Det går med andra ord inte så bra med pluggandet idag.


With accurate devotions

Hej och hå var det går bra med uppdatering. Och jättejättekul att jag börjar i stort sett varje inlägg med att klaga med att jag inte skrivit inlägg. Och jättejättekul att jag gjorde det igen.
Det som hänt i mitt superintressanta liv (med hög pessimistisk nivå, tydligen) är att jag har börjat skolan. Och att jag har saknat Sofie (för att den människan tydligen inte kan bli frisk). Och att jag har börjat läsa Axel von Fersen (ja, jag lyckades. För första gången, typ).
Nu ska jag sluta vara extremnegativ och gå och lägga mej istället.


Losing all control of every dream inside my soul

Bisolvon är namnet på min bästa vän nuförtiden. Tur för mej att den är smaksatt med körsbär och choklad (!). Dock stillar den inte sötsug och risken att bryta nyårslöftet för cirka tionde gången genom att öppna någon slags chokladask som ser extremt inbjudande ut. Kanske ska gå lös på knäckebrödspaketet eller gurkan istället, känns lite nyttigare.
Fast nej. Hejdå kaninfasoner, hej oöppnad chokladask.


The time we were given will be left for the world

Fy för att vara sjuk.
Ska nu slänga mej i soffan med ett stort glas vatten och en kopp te och kolla på alla filmer i huset.
Låter visst bra ändå.


You make my dreams

Gott nytt år!
Nya året har traditionsenligt börjat med att bryta nyårslöftet. Dessutom har Sofie fått mej att bli beroende av ytterligare en serie. Criminal Minds. Inte bra. Dumma Sofie.
Nu ska jag försöka plocka fram min obefilntliga tekniska sida och försöka installera min externa hårddisk som jag fick i födelsedagspresent och inte öppnat förrän nu för att jag är rädd för nya elektroniska saker.


RSS 2.0