helena.lovisa

Det är helt sjukt hur man kan få en fredagskväll att gå utan att göra något alls. Höstspellistan på Spotify går på repeat och varje låt har nog spelats minst sju gånger var. Så underbart härligt att bara ligga i pyjamas i sängen hela kvällen utan att göra något alls.
Igår var Linnea hos mig för lite torsdagslyx. Innehöll våfflor i överdos, inklusive viss sylt+grädde-konst, tjejfilm och delar av den absolut sjukaste humorn någonsin. Och på grund av lite spontant vardagsmys känns veckan inte alls lika jobbig längre. Varför gör man inte sådant oftare?
Imorgon ska jag för den alldeles-för-mångande gången på endast ett par veckor dra mig mot den stora staden för lite föstershopping (eftersom den utmärglade plånboken inte riktigt klarar av den äkta varianten), fika, mat och a grand finale i form av musikalen West Side Story.

Har följt trenden och gått och blivit förkyld. Det var väl inte direkt konstigt och jag borde verkligen inte bli förvånad eftersom tre fjärdedelar av klassen går runt och snorar i melodier. Men ändå, ändå blev jag lite chockad när jag vaknade imorse med tjock hals och täppt näsa. Jag vet inte, kanske levde jag fortfarande på superhjältekänslan sedan boxen i måndags. Men inte längre. Näsan vill liksom inte följa med på duktighetskänslan.